| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 8 / sid 5 (AID: v49314.b8.s5, NAD: SE/VALA/0382503) |
4v
wp af sängen i blotta särken, och Erick fattade effter
henne och wille henne hålla, då sade Erik Larszons
tienare til honom, iag tänker husbonde i ähre ret
galen i afthon, kunnen icke i låtha blifua hustrun,
och medh thet samma kom hustrun wtt, i then andra
stugan till sin man, barfött och i blotta särken,
sedan hustrunn och bonden wåro wtiagade, hade
Erich Larszon hugget medh werian wthj bordet 12
hug och wthj bordzfoten edt. Se
dan tog säthet stötte till ongzpipam, willian
des niderslå ognen, så at leret och några stenar
föllo widh golfuet. Så gick Erich Larszon
wthur Jahanses stuga, och bort wthj Börgie Perszons,
dijt Jahans och hustrun medh barn och folk
hade söcht hemfridh, och begynte röckia på dören,
och när han icke kom in, gick han ifrån dören till
fensteret, slog båden fensteren wht, så at the föllo
in i stugan, och hög 8 hug i wäggen och i fensterkarmen,
och wille endteligen krypa ther in, och Jahans stodh
innanföre medh en bolyxa, och sade till Erick
Larszon kryper thu her in, tå schaltu aldrig komma
lefuandes wt. Erick Larszon suor igen at han
aldrig schulle gå ther ifrån, förän han hade ihielslagett
Jahans. När Erick Larszon icke kom in igenom
fensterholen, war ther en dör mitt på stugo wäggen,
igenom huilken man hade gång wthj en afsettia, och
en lithen farstugu der, emellan, dijt gick Erich
henne och wille henne hålla, då sade Erik Larszons
tienare til honom, iag tänker husbonde i ähre ret
galen i afthon, kunnen icke i låtha blifua hustrun,
och medh thet samma kom hustrun wtt, i then andra
stugan till sin man, barfött och i blotta särken,
sedan hustrunn och bonden wåro wtiagade, hade
Erich Larszon hugget medh werian wthj bordet 12
hug och wthj bordzfoten edt. Se
dan tog säthet stötte till ongzpipam, willian
des niderslå ognen, så at leret och några stenar
föllo widh golfuet. Så gick Erich Larszon
wthur Jahanses stuga, och bort wthj Börgie Perszons,
dijt Jahans och hustrun medh barn och folk
hade söcht hemfridh, och begynte röckia på dören,
och när han icke kom in, gick han ifrån dören till
fensteret, slog båden fensteren wht, så at the föllo
in i stugan, och hög 8 hug i wäggen och i fensterkarmen,
och wille endteligen krypa ther in, och Jahans stodh
innanföre medh en bolyxa, och sade till Erick
Larszon kryper thu her in, tå schaltu aldrig komma
lefuandes wt. Erick Larszon suor igen at han
aldrig schulle gå ther ifrån, förän han hade ihielslagett
Jahans. När Erick Larszon icke kom in igenom
fensterholen, war ther en dör mitt på stugo wäggen,
igenom huilken man hade gång wthj en afsettia, och
en lithen farstugu der, emellan, dijt gick Erich
5r
Larszon, begynnandes röckia på dören, och inthet
för återuende än innan föllo ifrån dören, och han in kom.
Widh han så röchte på dören, och dören begynte
låsna, sade Jahans till hustrun wij williom gå hem,
skall iag döö, så må iag döö wthj min egen stuga, och
the folgdes ådt hem. När Erick Larszon war in
kommen, och fant icke Jahans ther inne, gick han
strax effter Jahans hem, tog wthj stugo dören och wille
in, och Jahanszes hustru medh pigan stodo innan fhöre
och höllo dören, och Jahans stodh ther hosz medh en bolyxa,
och sade thet första tu går her in skall iag hugga yxan
wthj tig, Erich Larszon suarade tu hugger et skarn,
och röchte flux på dören, så at hustrun och pigan
tröttades, och icke förmåtte lenger hålla dören, wthan
gåfuo honom dören lösz, och hustrun säger at hon tigde
i Jesu nampn, at han skulle schona hennes mans liff,
deet han och wtlofuade. Bonden gick fram wthj
högsäthet, leggandes bolyxan wnder sig, och satte sig
ther ofuan opå, Erich Larszon kom flux effter och
satte sig ther hosz, och de begynte dricka, när the
hade sittet enn stundh, tog Erich L. bondan i håret,
och drog honom in till sig, och sade menar tu bonde,
at iag paszer på tig? Bonden suarade iag för
mener thet. Erick L. sade, iag thör sticka tig
för återuende än innan föllo ifrån dören, och han in kom.
Widh han så röchte på dören, och dören begynte
låsna, sade Jahans till hustrun wij williom gå hem,
skall iag döö, så må iag döö wthj min egen stuga, och
the folgdes ådt hem. När Erick Larszon war in
kommen, och fant icke Jahans ther inne, gick han
strax effter Jahans hem, tog wthj stugo dören och wille
in, och Jahanszes hustru medh pigan stodo innan fhöre
och höllo dören, och Jahans stodh ther hosz medh en bolyxa,
och sade thet första tu går her in skall iag hugga yxan
wthj tig, Erich Larszon suarade tu hugger et skarn,
och röchte flux på dören, så at hustrun och pigan
tröttades, och icke förmåtte lenger hålla dören, wthan
gåfuo honom dören lösz, och hustrun säger at hon tigde
i Jesu nampn, at han skulle schona hennes mans liff,
deet han och wtlofuade. Bonden gick fram wthj
högsäthet, leggandes bolyxan wnder sig, och satte sig
ther ofuan opå, Erich Larszon kom flux effter och
satte sig ther hosz, och de begynte dricka, när the
hade sittet enn stundh, tog Erich L. bondan i håret,
och drog honom in till sig, och sade menar tu bonde,
at iag paszer på tig? Bonden suarade iag för
mener thet. Erick L. sade, iag thör sticka tig
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 8 / sid 5 (AID: v49314.b8.s5, NAD: SE/VALA/0382503) |