Sunnerbo dombok 1619

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 81 / sid 77 (AID: v49314.b81.s77, NAD: SE/VALA/0382503)
76v och medh sin salige mans, Jöns Jonszons nembste slecht
och bördamän, och klagade at enn ong dreng, Lars
Bengtszon i Aplenes, hafuer för et år sedan ihiel
slaget för:de Botilles manm en wng landzknicht Jöns
Jonszon i Hölminge, och är dråparen effter stådt
hållarens edle welb. Bengt Kafles gifne leigde
bref till suars kommen, och är dråpet sålunda
förorsakat och begånget som her effterföllier.

Deet hände sig att the wåro församblade wthj wtfer
de öll till Biernaridt, och på afftonen sedan alt fol
ket war i säng, så at ingen war wppe mher än thenne
thuänne personer, Jöns Jonszon och Lasz Bengtszon, huil
ka wåro samborne söskionne barn, och suorne bröder,
och Jöns Jonszon war skreddare, och hade wtlofuat att
han wille föllia Lasz Bengtszon hem, och giöra ho
nom en kledning, och her war ingen wppe i stugan wthan
et quinfolk, som gijck och söslade, och en lithen gosze,
huilke inthet wåro tilstädes her widh tinget.

Om natten the såtho och drucko, blifuo the öfuerens
att the skulle föllias ådt till Aplenes, och togo sina
werior och folgdes ådt wtht, och när the kommo på går
77r gården, berettas att then ene gick öster om gården, och
then andre wester, och Lasz Bengtszon begynte ropa, och
then andre suarade och kom tilbakers och möttes ådt
i gårdenn, och the wtdrogo theras werior, antingen thet
nu i förstonne skedde medh skratterij, eller wrede, wet
man inthet, wthan her seijes at Jöns Jonszon hög ådt
Lasz Bengtszon, och Lasz Bengtszon hög igen, och Jöns Jonszon
gick backlenges till en sylende tog emodt hälarna,
och han gick omkull, och seijer dråparen, at widh
han hög ådt Jöns Jonszon ther han låg, tog han om
werian, så hårt hållandes, at han röchte honom
wp, sedan han kom wp, högge the tilsammans, och
Lasz Bengtszon hög Jöns Jonszon förste huggit igenom
hatte karmen, och i kinbenet et stort sår, thet andra
hugget igenom hatten öfuer hufuudet, thet tridie
hugget back öfuer nacken, så at stöcket och hufud
skallen föll lösz, sedan stack honom igenom armen,
och slog honom så möckit han wille, och lät liggan på
gården i  blodet till dhes at blodet war honom
förlupet, och omsider tog honom wp, och ledde honom
bort wthj enn skrapelstuga, der förlop honom blodet,
så at han blef ör i huffuudet, och i pinan kröp
hela natten på hender och knä, gålff och bencker, och
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 81 / sid 77 (AID: v49314.b81.s77, NAD: SE/VALA/0382503)