| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 38 / sid 34 (AID: v49314.b38.s34, NAD: SE/VALA/0382503) |
33v
beuisat, at Jacob henne belegrade wthj Romborne
gestebudh, så at hon godueleligen måtte bekienna.
Derföre kunne denne ringa retten icke döma
denne gerning, belongande Jacob Bengtszons och
Carll Bengtszons omgenge medh Märit Larsdötter
för en wetandes gerning, wthan thet hafuer skeedt
bröderna i alla måtto ouitterligen, effter som man
af alle omstendigheter hafuer förfaret, och för:de Mä
rit sielff bekienner, dy hon är så letferdig och
ofrom, at ther hon kunne them sådant öfuertyga,
då förtijade hon thet ingalunda, derföre hafuer
man wthj wnderdånigheet, denne saken henstelt
till den högloflige konungzlige nemdn, at her
om gifua theras nådige höguisa betänckiande, och
gunstige förklaring. Detta är wtdraget aff
domboken, och wpsendt till hofrettenn.
Sammedag framfördes för retten häradtz
schrifuarens Birge Perszons legodräng, Suen Lar
son, huilken skulle witna om thet wåldh och oskell,
som cammerschrifuaren Erich Larszon hade begåt
i Toffta, opå Jahans och Birge Perszon.
Och witner allena huadh som skedde i Birge
gestebudh, så at hon godueleligen måtte bekienna.
Derföre kunne denne ringa retten icke döma
denne gerning, belongande Jacob Bengtszons och
Carll Bengtszons omgenge medh Märit Larsdötter
för en wetandes gerning, wthan thet hafuer skeedt
bröderna i alla måtto ouitterligen, effter som man
af alle omstendigheter hafuer förfaret, och för:de Mä
rit sielff bekienner, dy hon är så letferdig och
ofrom, at ther hon kunne them sådant öfuertyga,
då förtijade hon thet ingalunda, derföre hafuer
man wthj wnderdånigheet, denne saken henstelt
till den högloflige konungzlige nemdn, at her
om gifua theras nådige höguisa betänckiande, och
gunstige förklaring. Detta är wtdraget aff
domboken, och wpsendt till hofrettenn.
Sammedag framfördes för retten häradtz
schrifuarens Birge Perszons legodräng, Suen Lar
son, huilken skulle witna om thet wåldh och oskell,
som cammerschrifuaren Erich Larszon hade begåt
i Toffta, opå Jahans och Birge Perszon.
Och witner allena huadh som skedde i Birge
34r
Perszons stuga, och säger sålunda, at om afthonen
sedan the wåro i säng, kom först Jahans wthj deras
stugo, och något ther effter kom Jahans hustru, och dö
rerna blifuo stängde, något ther efther kom Erich
Larszons tienare, som hade fåt hug i handen, och
badh låtha sig in, och de slepte honom in, strax
ther effter kom then andre tienaren, till then andre
stugo dören, och badh låtha sig in, och han slap in, så
at både Erich Larszons tienare wåro wthj stugan,
då kom Erich Larszon och wille in, och när han
medh gode icke kom in, gick han till fensteren, wt
slog glasenn och hög i karmernna, och wnderstundom
ropade på Jahans, at han skulle sleppa honom
in, eller han skulle få thet och thet etc.
Wnderstundom ropade han på sine egne tienare
at the skulle låtha honom in, eller de skolle få
skam. Omsider när han icke slap in,
gick han till afsettiesdören, på samme stugo, röchte
så lenge på dören, at spikarna losnade, och
dören föll nidh, och ingen annor åuerkan giorde ther
i stugan, dy Jahans och hans hustru, gingo igenom
then andra dören hem.
Kom och för retta Birge Perszons tienstepiga Inge
borg Peders dötter, och witnade om samma måll,
sedan the wåro i säng, kom först Jahans wthj deras
stugo, och något ther effter kom Jahans hustru, och dö
rerna blifuo stängde, något ther efther kom Erich
Larszons tienare, som hade fåt hug i handen, och
badh låtha sig in, och de slepte honom in, strax
ther effter kom then andre tienaren, till then andre
stugo dören, och badh låtha sig in, och han slap in, så
at både Erich Larszons tienare wåro wthj stugan,
då kom Erich Larszon och wille in, och när han
medh gode icke kom in, gick han till fensteren, wt
slog glasenn och hög i karmernna, och wnderstundom
ropade på Jahans, at han skulle sleppa honom
in, eller han skulle få thet och thet etc.
Wnderstundom ropade han på sine egne tienare
at the skulle låtha honom in, eller de skolle få
skam. Omsider när han icke slap in,
gick han till afsettiesdören, på samme stugo, röchte
så lenge på dören, at spikarna losnade, och
dören föll nidh, och ingen annor åuerkan giorde ther
i stugan, dy Jahans och hans hustru, gingo igenom
then andra dören hem.
Kom och för retta Birge Perszons tienstepiga Inge
borg Peders dötter, och witnade om samma måll,
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 38 / sid 34 (AID: v49314.b38.s34, NAD: SE/VALA/0382503) |