Sunnerbo dombok 1619

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 40 / sid 36 (AID: v49314.b40.s36, NAD: SE/VALA/0382503)
35v och hustrun blef liggendes igen, och hustrun sade till
legopigan för:de Karin, gack medh min man, och
war hosz honom, och föruarar, at han inthett går
hem, deet och pigan giorde, och war hosz sin hus
bonda enn halff thimme, och dhes emellan war
Erich och hustrun, allena hemma i stugan, sedan
gick legopigan hem, och när hon kom in, säger
hon at sängefellen låg widh dören på gålfuet
och hustrun sat i sängen och grät, och lät pi
gan see, at särken war sönder, och at Erich
Larszon hade slaget öll i ansichtet på henne,
och bekienner pigan at Erich Larszon än tå
sat i sängen hosz henne, och Erich Larszon
gick åter till bordet, och badh hustrun stå wp
och dricka medh sig, och hon suarade neij, då
sade Erich Larszonn, wiltu icke dricka
medh mig, då skall iag ligga hosz tig, och gick
åter och lade sig i sängen hosz henne, då stodh
hustrun wp och folgde pigan i then andra stugan,
och Erich Larszon blef igen liggendes i sängen,
bekienner och för:de Karin, at hon war enn
godh stundh i Börge Perszons stuga, förän
hon gick hem, och i midler tidh war ingen
annor hemma än, Erich Larszon och
hustrun.
36r Sedan blifuo all try witnen tilhopa förhörde
då bekienner Jahans legopiga Karin, at Börge
Perszons legopiga Ingeborg Peders d.
inthet war wtaf Börges stuga, sedan Jahans
först kom, och badh låtha sig in. Ithem i
detta fallet, om sember all witnen, at först
kom Jahans och hans barn wthj Börge Perszons
stuga, enn stundh der effter, kom Jahans
legopiga Karin, och strax der effter Erich
Larszons tienare, som hade fåt hug i handen,
och der nest then andre tienaren, och betyga
all witnen, at Jahans legopiga war enn
halff thimma der inne, förän hon gick hem,
och när hon hemkom, fant hon sengefellenn
så liggendes som förbe:t är. Ithem war
och Erich Larszons poick Suen benemdh för
retta, dock witner han inthet om sielfue
saken, emellan Jahans och hans husbonda,
dy han seger at hans husbonde, war så druc
ken och galen, at ingen torde wara hosz
honom, wthan alle tienerenerna förlupo
honom, huar i sitt behåldh. Så möckit 
om witnen.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 40 / sid 36 (AID: v49314.b40.s36, NAD: SE/VALA/0382503)